Utvalda referensprojekt

Kunden litade inte på utkastet till totalentreprenadavtalet. Det var oklart vilka risker avtalet faktiskt innebar — och därmed var det svårt att skriva under med gott samvete.

Vi granskade hela avtalsunderlaget så att alla risker redovisades, och fick därefter avtalet justerat. Byggherren kunde tryggt fatta rätt beslut och skriva under — projektet är nu inne i processen för myndighetsgodkännande m.m.

Projektmaterialet ändrades löpande under en lång period, och utan en strukturerad uppföljning av versionsändringarna var det oklart vad snickarmästaren faktiskt hade rätt till enligt AB 18 — ett inte obetydligt krav riskerade att gå förlorat.

Med den nya strukturen och en samlad dokumentation av alla versionsändringar kunde kravet sammanställas och styrkas enligt AB 18 — och det drevs igenom och godkändes.

Efter totalentreprenörens konkurs fanns ingen utsikt till betalning för det DS1140-material som redan var utfört. Värdet av arbetet riskerade att gå förlorat i konkursboet.

Kvalitetssikring Danmark hjälpte till att säkra det utförda DS1140-materialet efter konkursen. Materialet kapitaliserades, och genom förhandling fram till ibruktagningstillståndet frigjordes ett skäligt belopp.

När ett DS1140-ärende redan är i gång är det viktigt att först skapa en tydlig överblick över den befintliga dokumentationen. Vad är redan hanterat? Vilka kommentarer är fortfarande öppna? Och vad saknas innan den återstående dokumentationen kan slutföras? För stålentreprenören var behovet därför inte att börja om hela processen från början, utan att få de konkreta utestående punkterna identifierade och hanterade.

KS Danmark gick igenom det befintliga materialet och skapade överblick över de återstående frågorna. Därefter följdes ingenjörens kommentarer upp, och den nödvändiga dokumentationen hanterades och strukturerades. På detta underlag slutfördes A5-materialet, så att dokumentationen kunde föras vidare i det avtalade DS1140-flödet.

När ett utförande företag blir uppmärksamt på ett möjligt problem i projektunderlaget kan det vara avgörande att reagera. Det utförande företaget ska inte ta över den projekterandes ansvar eller själv börja projektera om en konstruktion som andra har projekteringsansvaret för. Men det betyder inte att man bör fortsätta arbetet utan att reagera på ett förhållande som man har blivit uppmärksam på. KS Danmark rekommenderade därför entreprenören att göra rådgivaren uppmärksam på förhållandet och se till att kontakten dokumenterades.

Entreprenören reagerade och gjorde rådgivaren uppmärksam på förhållandet. Frågeställningen placerades därmed hos den relevanta projekterande parten, som kunde göra den nödvändiga fackmässiga bedömningen. Förhållandet behandlades därefter, och det visade sig att konstruktionen behövde ändras. Entreprenören hade därmed uppmärksammat frågeställningen innan arbetet fortsatte på ett underlag som senare visade sig behöva ändras.

I ett större byggprojekt kan projekthandlingarna innehålla tekniska, avtalsmässiga och utförandemässiga förhållanden som senare kan få betydelse för projektets ekonomi, kvalitet och genomförande. Kunden ville därför få belyst potentiella risker, oklara eller särskilt uppmärksamhetskrävande förhållanden, gränssnitt, förhållanden som behövde klargöras, möjliga fallgropar samt relevanta förslag på justeringar eller förtydliganden. Målet var inte att ta bort varje risk från projektet, utan att ge kunden ett bättre beslutsunderlag och större trygghet inför det kommande byggprojektet.

KS Danmark tillfrågades om att gå igenom projekthandlingarna ur ett byggtekniskt och praktiskt utförandeperspektiv. Genomgången ska skapa en strukturerad överblick över identifierade risker och punkter att uppmärksamma, samt de förhållanden där kunden med fördel kan söka klarhet eller överväga justeringar innan projektet går vidare. Det ger kunden möjlighet att fatta beslut på ett bättre informerat underlag i stället för att upptäcka frågeställningarna först under utförandet.

Ett konstruktionsavsnitt är inte bara en rubrik i projekthandlingarna. Uppdelningen har betydelse för hur kontroll och dokumentation struktureras genom projektet. Om projektet delas in i fler konstruktionsavsnitt än nödvändigt kan det medföra en onödigt tung dokumentationsprocess med fler separata rapporter och upprepningar i kontrollarbetet. KS Danmark bedömde därför om några av de beskrivna konstruktionsavsnitten fackmässigt kunde hanteras på ett mer ändamålsenligt sätt.

KS Danmark tog dialogen med den berörda ingenjören om strukturen. Genomgången visade att vissa av de delar som hade lagts upp som självständiga konstruktionsavsnitt kunde struktureras som kontrollavsnitt under ett relevant konstruktionsavsnitt, där detta var fackmässigt möjligt och kunde accepteras inom projektets kontrollunderlag. Det ändrade inte på att de relevanta kontrollerna fortfarande skulle utföras och dokumenteras. Däremot ändrades sättet som dokumentationen organiserades på. Resultatet blev en enklare struktur med färre självständiga dokumentationsförlopp.